Den finns i den klippiga biotopen där den lever bland små sprickor och springor.
I naturen är de köttätare (små ryggradslösa djur). Som foder i akvarium passar fryst mat av olika sorter utmärkt, men även långsamt sjunkande pellets och flingfoder brukar accepteras. Levande foder är givetvis en läckerbit som mycket väl kan erbjudas.
Den finns i den klippiga biotopen där den lever bland små sprickor och springor.
I naturen är de köttätare (små ryggradslösa djur). Som foder i akvarium passar fryst mat av olika sorter utmärkt, men även långsamt sjunkande pellets och flingfoder brukar accepteras. Levande foder är givetvis en läckerbit som mycket väl kan erbjudas.
Det är mycket svårt att se könskillnader då båda har samma form och färg. Storleken och beteendet är dock två bra tecken. Honan blir oftast några centimeter längre än hanen. Det är lämpligt att köpa en mindre grupp och då de blir könsmogna bildas par. De försvarar reviret intensivt.
Alla Julidochromis är aggressiva mot artfränder. Ofta går det enbart att hålla ett par i ett akvarium då övriga jagas ihjäl. Enda sättet att undvika detta är att ha dem i ett stort akvarium. Det är då viktigt att skapa avgränsade revir t.ex. med stenrös avskilda med växter eller öppen yta.
arten lever parvis. De behöver en springa bland stenarna för att leka. Det är bra att lägga några platta stenar på varandra så att många mellanrum bildas. Paret väljer ofta en grotta som är så trång att de precis kommer in.
Arten är substratruvare. Äggen fästes i taket på en grotta. Föräldrarna försvarar lekreviret där ynglen uppehåller sig mycket intensivt, men är i övrigt inte yngelvårdande. Föräldrarna leker ganska snart igen och det kan finnas upp till 4-5 generationer tillsammans med föräldrarna i akvariet. Kullarna blir oftast inte särskilt stora, men de leker ofta.
De passar mycket bra som medinvånare i de flesta Tanganyikaakvarium. De går utmärkt att hålla i vanliga sällskapskar, tillsammans med andra tanganyikaciklider.
Burgess, Warren. 2014. "Julidochromis marksmithi, A New Species of Julidochromis from the Tanzanian Coast of Lake Tanganyika". Tanganika Magazyn. v. 15, pp. 40-49
Konings, Ad. 1988. "Tanganyika Cichlids". Verduijn Cichlids, Holland. pp. 1-272
Tawil, Patrick. 2009. "The Graceful Julidochromis of the regani group: highly desired but at risk". Cichlid News Magazine. v. 18 (no. 3) pp. 23-34
Nummer | Artikel |
---|---|
201902 | Förvirring inom Julidochromis |
202303 | Stuart M. Grant Cichlid Conservation Fund |