Föda

Lever hypotetiskt av samma föda som sina vilda släktingar, huvudsakligen av bottenlevande insekter och larver. I akvarium tar den de flesta foder, men det rekommenderas att regelbundet mata med olika levande eller fryst foder såsom exempelvis Artemia, dafnier och Cyclops.

Könsskillnad

Hanen är något större än honan och har längre fenstrålar. Under lek blir honan karakteristiskt gul som många andra Apistogramma. Då de inte leker är honan förhållandevis lik hanen.

Akvariemiljö

Den behöver inte stor yta, men då aggression kan förekomma mellan könen inför och mellan lek är det bra med gott om gömställen och områden där honan eller hanen kan gömma sig från den andra. Vattnet bör vara nära stillastående för att arten ska komma fullt till rätta. Då den leker i grottor eller under stenar bör inredning som motsvarar detta behov användas. Vanligt och väl fungerande är väl rengjorda kokosnötskal.

Beteende & lek

En aktiv, nyfiken och rörlig ciklid som utnyttjar även det större akvariet till fullo. Aggressionen mellan honor kan i för små akvarier leda till dödsfall. Ett par kan hållas i förhållandevis små akvarier. Som många Apistogramma är arten grottlekande och honan lägger rommen inne i grottan och hanen sprider sin säd utanför öppningen. Efter befruktningen gräver ofta honan igen den enda öppningen till grottan. Först när ynglen är frisimmande kommer de tillsammans ut i akvariet igen. Under tiden kan hanen leka med andra honor om sådana finns i akvariet. Arten får små yngelkullar på cirka 30 yngel där

Allmänt

Den än så länge enda kända hybriden mellan arter inom släktet Apistogramma.
Troligen hybrid mellan A. resticulosa X A. caetei, Matsuzaka (1997). Den importerades första gången 1994 till Tyskland från Singapore och har sedan dess blivit gradvis allt vanligare. Trots intensivt detektivarbete har dess ursprung aldrig fullt ut klargjorts. I butiken säljs den ofta som A. agassizi, A. borellii eller som Apistogramma sp. "steel blue".