Arten lever i lugna vattendrag med mjukt vatten och mycket lågt pH med minimalt med vegetation, men ofta med en botten som består av ett myller av löv och grenar i olika grad av förmultning. De återfinns även över sandiga bottnar samt strandområden fyllda med sten. Floderna har ofta överhängande vegetation som skapar skuggor och skydd från sol som kan göra dem allt för synliga för rovfiskar. Arten kan liksom Apistogramma uaupesi ses i stim
Apistogramma sp. "blutkehl" är i huvudsak insektsätare. De föredrar en diet av små insekter, larver och andra små ryggradslösa djur som de fångar ur bottnen genom att ruska huvudet fram och tillbaka i sidled eller vifta med stjärtfenan. I akvarium kan de matas med en blandning av levande, frysta och torrfoder som passar deras storlek.
Hanar och honor kan ofta skiljas åt genom färg och storlek. Hanar är avsevärt större och mer färgglada än honor, med mer utvecklade fenor. Hanarna känns igen med sin kraftiga segelliknande ryggfena, likt andra närbesläktade arter i gruppen. Honorna är gula vid lek med en nästan kvadratisk förhållandevis stor och svart fläck på sidan.
För Apistogramma sp. "blutkehl" är ett akvarium med mycket gömställen som rötter, stenar och växter idealiskt. Vattenförhållandena bör efterlikna deras naturliga biotop – mjukt, lätt surt och med en temperatur på 23-29°C. Temperaturen kan påverka könsfördelningen bland ynglen och lämpligt är att ligga på 26 grader för att få en jämn spridning av könen. Dessa fiskar är känsliga för vattenkvalitet och kräver regelbundna vattenbyten. De är relativt fredliga men kan bli territoriella under lekperioden.
Denna art är känd för sitt intressanta lekbeteende där hanen lockar honan till ett skyddat ställe för att lägga ägg. De är ofta monogama och båda föräldrarna brukar skydda ynglen, där honan vallar runt ynglen för att leta mat, medan hanen håller den yttre periferin tom från fiender. Går leken fel och rommen inte kläcks kan hanens uppbyggda aggression mot fiender vändas mot honan, så gott om gömställen är viktigt. För lyckad lek krävs att man någorlunda efterliknar de naturliga vattenparametrarna med lågt pH och ett mjukt vatten. Omvänd osmos kan behövas för att mjukgöra vattnet, vilket i sin tur gör det enklare att sänka pH.
Arten är mycket närbesläktad med Apistogramma uaupesi och möjligen några till. Framtiden får utvisa om det rör sig om olika eller samma art. Den har fått sitt provisoriska namn efter de röda markeringarna den har på hakan.
Ingo Koslowski (2002) Die Buntbarsche Amerikas – Band 2: Apistogramma & Co. Verlag Eugen Ulmer GmbH & Co. Stuttgart. 1-318.
NhanPA
