Annons
Lever typiskt i mindre långsamt flytande floder med mycket rötter och ytterst få växter. De lever ofta i svartvattenbiotoper, men även i neutralt klarvatten med sandbotten ellermultnande löv och grenar med inslag av några större stenar här och där..
Äter som de andra Aequidens-arterna de flesta torr- och frysfoder, räkmix, daggmask etc.
Hanen är större än honan och har längre utdragna fenspetsar. Hanen kan med tiden utveckla en viss pannpuckel vilket honan inte gör.
Rymliga akvarium med gömställen som stenar och rötter. Växter fungerar också bra och rörs inte av denna art.
A. diadema är fördröjd munruvare, larvofila, där honan plockar upp larverna efter kläckning. Därfter turas paret om att munruva ynglen. Arten är relativt fredlig men revirhävdande. Den bör inte hållas med allt för veka arter eller fiskar som är så små att de blir uppätna. Ett rymligt akvarium dämpar agressiviteten.
Har fått sitt namn från det streck de har mellan ögonen som är skiljetecknet från den art i släktet den liknar mest, A. metae. Stecket liknat ett diadem. Aequidens diadema från Rio Orinoco och Rio Negrosystemet förekommer sällan eller aldrig i handeln. De blir något större än sina Peruanska artfränder A. sp. "janero herrera" och har gråaktig färg i ryggfenan.
Heckel, Johann Jakob. 1840. "Johann Natterers neue Flussfische Brasiliens nach den Beobachtungen und Mittheilungen des Entdeckers beschrieben (Erste Abtheilung, Die Labroiden)". Annalen des Wiener Museums der Naturgeschichte. pp 325-471
Eigenmann, Carl H & C. H. Kennedy. 1903. "On a collection of fishes from Paraguay, with a synopsis of the American genera of cichlids". Proceedings of the Academy of Natural Sciences of Philadelphia
Gill, Theodore Nicholas. 1858. "Synopsis of the fresh water fishes of the western portion of the island of Trinidad, West Indies". Annals of the Lyceum of Natural History of New York. v. 6, pp. 363-430
| Nummer | Artikel |
|---|---|
| 200903 | Därför är jag en earthaholic! |
| 200901 | Miljön och akvaristiken |
