Ophthalmotilapia nasuta

Släkte: Ophthalmotilapia
Art: nasuta
Grupp: Fjäderfenor och sillciklider
Beskrivning: Poll & Matthes
År: 1962
Tidigare vetenskapligt namn: Ophthalmotilapia nasutus, Ophthalmochromis nasutus.
Geografiskt område: Tanganyikasjön
Typlokal: Tanganyikasjön vid Kalungwe i DR Kongo.
NCS Artbeskrivning: Hans Appelskog, 2019-02-19

Naturlig biotop

Denna art förekommer i övergångszonen mellan sand - och klippbiotopen på ett relativt grunt vatten på 5 - 7 meters djup.

Föda

Det mest naturliga foder som vi kan erbjuda denna planktonätare, är nykläckt Artemia samt fryst plankton. Man bör definitivt inte mata denna ciklid med ett alltför kraftigt foder. Då är det en stor risk att de drabbas av olika mag- &eller tarminfektioner.

Könsskillnad

Honorna är betydligt mindre i storlek, de har en ljusare gul - beige grundfärg på kroppen jämfört med hanarnas klargula färg. En dominant hane utvecklar med tiden ett kraftfullt svartfärgat nosparti, detta är speciellt markant under lektiden.

Akvariemiljö

Denna ganska stora ciklid är en fisk som man bör hålla i ett akvarium på minst 300-400 liters volym. Vidare så är det viktigt att inte blanda O. nasuta med alltför aggressiva arter som t.ex. Tropheus, Petrochromis och liknande ciklider. De sätter stort värde på ett stabilt, rent vatten med ett pH på ca 8.2 och en vattentemperatur omkring 26 grader.

Beteende & lek

I naturen kämpar hanarna om honornas gunst genom att bygga stora sandkratrar som ska vara belägna så högt som möjligt. Detta för att komma så nära stimmet av honor som rör sig i de högre vattenlagren. Utan dessa sandkratrar lyckas hanarna sällan väcka den uppmärksamhet som krävs för att honorna ska gå med på att leka av hos just dem. Under själva leken lockar hanen med sina äggattrapper som är belägna längst ut på de långa bukfenorna. En lek ger ganska få yngel, honorna är ofta nervösa under ruvningen och det är inte sällan som rommen äts upp efter några dagar. Man kan komma ifrån detta genom att låta honorna gå i ett stim för att få skydd och känna sig trygga. Uppmatningen av de nyspottade ynglen är problemfri, de äter genast nykläckt Artemia.

Allmänt