Återfinns på djupt vatten troligen över lerbottnar.
Okänt vad artens naturliga föda består av. I akvarium accepteras de flesta foder, dock bör de få någon typ av färgfoder för att visa upp sina bästa färger.
Hanen är på typiskt sätt för viktoriaciklider färggrannare än honan.
En lugnare miljö med en del simyta och några gömställen i form av stenar eller växter är att föredra för denna ciklid.
En lugnare viktoriaciklid, trots detta visar hanarna upp sig för varandra och honorna med uppspända fenor och mycket "flaxande".
Leken sker på botten och honan munruvar cirka 15-17 dagar, och lämnar vanligtvis mellan 20-30 yngel. Arten är mycket produktiv.
Akvariepopulation härstammar från Leidens universitet, och infångades 2003. De individer som fångades, fångades på djupt vatten. Detta ledde till att simblåsan sprängdes på de vuxna djuren eftersom de togs upp till ytan för snabbt och de dog. Ynglen från några få munruvande honorna överlevde däremot och hela akvariepopultionen härstammar från dessa yngel.
Arten är troligtvis synonym med Haplochromis parapius, vilket för närvarande (2008) kontrolleras vid Leidens universitet.
