Lever i öppet vatten på ett djup mellan 0 och 50 meter men förekommer vanligen inom 0-20 meters djup. Arten är tolerant mot låga syrehalter och höga koldioxidhalter i vattnet.
Dieten består nästan uteslutande av fytoplankton (växtplankton eller planktonalger) i huvudsak diadom som den filtrerar i sig då den simmar i öppet vatten. Mindre insekter, larver, kräftdjur och maskar kan ätas om de finns tillgängliga men blir alltmer ovanligt då fisken blir äldre. I akvarium tar den de flesta torrfoder, men använd foder med högt vegetabiliskt innehåll för att bättre möta det behov arten är anpassad för.
Hanar blir större och kraftigare panna samt något mer utdragna fenor. Ungfiskar och honor har den typiska Tilapiafläcken på ryggfenans mjuka del.
Arten är aktiv dagtid men kräver för den delen ingen stark belysning, tvärtom kommer den bättre till rätta i ett akvarium med svagare belysning och där det finns gott om gömställen. God vattenkvalitet med hjälp av täta vattenbyten är att rekommendera.
Arten är en maternal munruvare där honan omedelbart efter befruktning tar upp äggen i munnen. Troligtvis styrs parningen av regnperioden då de mest aktive lekperioderna sker under de blötaste perioderna av året. Vid lek bygger hanen ett kraterlikande grop som kan vara 30 cmi diameter och 10 cm djup. Hanarna vaktar sedan sitt parningsområde i veckor upp till månader och äter under den tiden ytterst sparsamt. Honorna besöker endast gropen kort vid äggläggning och befruktning för att sedan ta sig till mer beväxta delar där de gömmer sig med ynglen. Honan försvarar ynglen till de blivit ungefär 1,5 cm. Lekande hanar får en röd grundton och svart ryggfena.
Esculenta betyder ätbar och indikerar det stora värdet av arten som matfisk. Kan identifieras på den röda söm den får längs yttre randen av ryggfenan. Arten är upptagen i IUCNs röda lista över hotade arter som "(CR) critically endangered". Arten är hotad på grund av att det är en väldigt populär matfisk samt att den konkurreras ut av introducerade Nilaborrar (Lates niloticus), och Oreochromis nilostictus.
Graham, M.. 1928. "Tilapia esculenta, a new species of cichlid fish from the Victoria Nyanza, with notes on the habits of this species and the nearly-related Tilapia variabilis, Blgr". Annals and Magazine of Natural History. (Ser. 10) v. 2; n. 8.
Boulenger, George Albert. 1915. "Catalogue of the fresh-water fishes of Africa in the British Museum (Natural History)". Trustees of the British Museum (Natural History), London. vol. III; i-xii.
Boulenger, George Albert. 1906. "Descriptions of new fishes discovered by Mr E. Degen in Lake Victoria". Annals and Magazine of Natural History. (ser. 7) 17.
Thys van den Audenaerde, Dirk F.E.. 1968. "An annotated bibliography of Tilapia (Pisces, Cichlidae)". Documentation zoologique No. 14, Musée royal dAfrique centrale, Tervuren. I-XI.
Trewavas, Ethelwynn. 1983. "Tilapiine fishes of the genera Sarotherodon, Oreochromis and Danakilia". Tilapiine fishes of the genera Sarotherodon, Oreochromis and Danakilia.
Twongo, T.K., Bayona, J.D.R. & Hanssens, M. (2006). "Oreochromis esculentus". IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.2. International Union for Conservation of Nature. Retrieved 20 May 2014
Nummer | Artikel |
---|---|
199409 | En katastrof i det tysta - Viktoriasjöns Haplochrominer |
201701 | Vetenskapskrönikan |