Förekommer i måttligt strömmande vattendrag i Guatemala och Mexico, bottensubstratet kan bestå av dy, sand, stenar och lera.
C. ufermanni är en allätare som i naturen lever av det den hittar när den virvlar upp bottensediment med bröstfenorna, allt från små kräftdjur, vattenlevande insekter, larver, växter och förmultnade växtdelar. I akvarium bör den få en så varierad kost som möjligt t.ex Mysis, räkor, pellets, spenat, ärtor och majs.
Hanen blir större och kraftigare än honan.
Ett stort akvarium om minst 150-200 cm i längd. Inredningen bör bestå av sand, stenar och rötter som bildar naturliga revirbarriärer och ev. någon tålig växt.
Denna ciklid kan vara mycket aggressiv mot sina artfränder, den hålls därför bäst parvis. De går bra tillsammans med andra stora ciklider, men när det blir dags för lek så är det bäst om de får ett eget akvarium, om man inte har ett mycket stort akvarium, då de blir aggressiva mot andra fiskar. K. ufermanni är en parbildande substratlekare, äggen läggs på en renputsad sten. Både hanen och honan vaktar äggen som käcks efter 3-4 dygn, efter ytterligare 4-5 dygn är ynglen fritt simmande och kan utfodras med finfördelad pellets, räkmix och nykläckt artemia.
C. ufermanni är nära besläktad med P. heterospila. Den senare förekommer i stillastående vattendrag, som sjöar, medan V. ufermanni förekommer i måttligt strömmande floder. C. ufermanni är också mer långsmal i kroppen jämfört med P. heterospila. Den har fått sitt namn efter den tyska akvaristen Alfred Ufermann.
Nummer | Artikel |
---|