Naturlig biotop

Förekommer i långsamt flödande floder med svartvatten till klarvatten. Och ses ofta i mindre stim under flytande växter eller grenar och rötter. Bottensubstratet varierar från fin sand till multnande växtrester.

Föda

Äter i naturen huvudsakligen vegetabilisk föda med inslag av räkdjur och vatteninsekter. I akvarium tar den gärna föda från ytan och flingfoder med högt vegetabiliskt innehåll är lämpligt. Variera gärna med frysta insekter såsom artemia, mygglarver och mysis.

Könsskillnad

Det förekommer ytterst få kännetecken som skiljer könen åt. Hanarna bli något större och får aningen längre och mer utdragna stjärt-och analfenor. Denna könsskillnad är lättare att se på jämngamla djur.

Akvariemiljö

För att de ska trivas är det viktigt med ordentligt med utrymme och gömslen. De uppvisar mer trygghet och intressantare beteende om de har möjlighet att gömma sig under en grov gren eller liknande. Då de lägger sin rom på lutande eller lodräta ytor uppskattas även kraftiga växter med långa breda blad där de kan lägga sin rom. Men stora stenar eller trädgrenar som lutar brant ned mot botten går också bra.

Beteende & lek

Arten är förhållandevis fredlig, viss fientlighet mot andra arter kan förekomma i samband med lek. Inom arten förekommer viss men mild aggressivitet. Äggen läggs gärna på en vertikal eller lutande yta, likt P. scalare, exempelvis ett växtblad som putsats i förväg, men även rötter och anan inredning kan fungera. Både hanen och honan deltar lika mycket i ägg- och yngelvården. Efter att ynglen blivit frisimmande, söker de sig upp i till flytväxterna för skydd mot fiender.

Allmänt

Kännetecken: Rand 6 delad i två delar, horisontella rader med små fläckar längs kroppssidorna, 8 eller 9 fenstrålar i analfenan.

Litteratur

Kullander, Sven & A.M.C. Silfvergrip. 1991. "Review of the South American cichlid genus Mesonauta Günther (Teleostei, Cichlidae) with descriptions of two new species". Revue Suisse de Zoologie. v.98(n. 2)