Naturlig biotop

De lever i klart vatten och finns både i översvämningsområden och i mer strida strömmar. Typiskt finns lekplatser i de mer lugna områdena längs floden. Vegetation hänger in över vattnet längs stränderna och bildar där skuggor där arten gärna håller till. Det finns gott om nedfallna grenar, rötter och löv som bildar en snårig botten där insekter samlas och blir till bra föda.

Föda

De söker sin föda genom att söka igenom botten efter främst mindre insekter såsom små kräftdjur och daphnior. Ingen analys av maginnehåll är känd, men det är troligt att en del av födan består av vegetabilier i form av alger funnits. I akvarium tar de flingfoder och pellets. En variation med levandefoder eller fryst rekommenderas.

Könsskillnad

Det är mycket svårt att se skillnad på könen, men hanen har blir något större och bildar lite längre fenstrålar främst på rygg- och bukfenorna. Vissa hannar utvecklar med tiden en svag pannpuckel.

Akvariemiljö

För att de ska trivas är det viktigt med ordentligt med utrymme och gömslen. Det är viktigare med bottenyta över höjd då de i huvudsak håller till i de nedre regionerna av akvariet. De uppvisar mer trygghet och intressantare beteende om de har möjlighet att gömma sig under en grov gren eller liknande. Då de lägger sin rom på rengjorda släta ytor på botten uppskattas även stora stenar eller släta trädgrenar som ligger ned längs underlaget. Viktigt att hålla bra vattenkvalitet genom regelbundna vattenbyten.

Beteende & lek

Lekbeteenden i naturen är inte kända. I akvarium kan lek förekomma året runt. Förändringar i temperatur i akvarievattnet kan bidra till initiering av leken. Arten är parbildande substratlekare och inför lek ställer sig hanen med utspärrade fenor framför honan intill utvald lekplats som gärna är under något skydd eller intill större sten. Lekområdet försvaras mot andra fiskar i viss mån även utanför lekperiod. Äggen läggs på en rengjord slät yta och kläcks efter cirka tre dagar. Ynglen blir frisimmande efter ytterligare 6-8 dagar och kan då matas med nykläckt artemia.

Allmänt

Skiljer från övriga inom Cichlasomatini, och bildar därför eget släkte, genom att de har tvärgående streck över kroppen som börjar vid ryggfenan fäste. Rondoacara är ett systemsläkte till Laetacara. Arten lever i ett av jordbruk kraftigt exploaterat område och då den har en väldigt begränsad utbredning måste den anses som kritiskt hotad.

Litteratur

Ottoni, Felipe & José Leonardo O. Mattos. 2015. "Phylogenetic position and re-description of the endangered cichlid Nannacara hoehnei, and description of a new genus from Brazilian Cerrado (Teleostei, Cichlidae, Cichlasomatini)". Vertebrate Zoology. v. 65(n. 1)

Fowler, Henry W. 1954. "Os peixes de água doce do Brasil. Vol. 2". Arq. Zool. (Sao Paulo). v. 9: i-ix.

Miranda Ribeiro, A. de. 1918. "Historia Natural. Zoologia. Cichlidae". Commissão de Linhas Telegraphicas Estrategicas de Matto-Grosso ao Amazonas.

Kullander, S.O. (2003) Cichlidae (Cichlids)., p. 605-654. In R.E. Reis, S.O. Kullander and C.J. Ferraris, Jr. (eds.) Checklist of the Freshwater Fishes of South and Central America. Porto Alegre: EDIPUCRS, Brasil.